Odlingsguiden

Inledning:

Det finns många olika sätt att odla svamp på hemma, de enklaste alternativet som finns är att köpa ett färdigt odlingsblock av en svampodlare. Detta är ett bra första steg där man får lära sig hur pass noga det är att ge svampen rätt klimat att växa i. Svamp är väldigt känsligt för torr luft och hög koldioxidhalt i luften, och för vissa sorter är temperaturen också väldigt viktig. För att få ett bra resultat krävs det att man har ett perfekt klimat där mycelet kan sätta sin frukt. (hög luftfuktighet, frisk luft och rätt temperatur (15-20c brukar va optimalt för många sorter). Det är extra viktigt att luftfuktigheten där blocket ska växa inte är för låg i början, då riskerar man att blocket inte sätter någon frukt. 

Att odla sitt eget mycel kan vara lite knepigt innan man har lärt sig eftersom att det behövs olika typer av sterila substrat. För att kunna göra dessa substrat behöver man ha lite utrustning, det viktigaste är att ha en tryckkokare som kan komma upp i ett tryck på 1,5 bar (15psi) och ett utrymme där man kan arbeta sterilt.

Ett billigt alternativ till ett dragskåp eller en ”flowhood” är att tillverka en såkallad SAB - Still air box, det är en stor förvaringslåda i genomskinlig plast som man gör hål i där man kan stoppa in armarna. Insidan av lådan kan steriliseras och det slutna utrymmet är ett perfekt ställe att utföra dina sterila arbeten. Dessa finns att köpa billigt på tex amazon

Är du intresserad av att odla mycel själv hemma så finns det många olika sätt att göra på. Du kan till exempel klona en valfri svamp i en petri skål, eller ta ett sporavtryck ifrån hatten av en svamp och låta dessa gro i en petriskål, eller expandera mycel ifrån en flytande kultur som är köpt av en svampodlare.

Ett enkelt sätt att börja på är att köpa en spruta med flytande mycel som du använder genom att ympa innehållet i ett steriliserat substrat. Flytande mycel används oftast för att göra så kallat "grain spawn" , det är mycel som man odlar på någon form av säd, detta mycel använder man sedan för att ympa produktionsblock, halmkorvar, eller till exempel en bädd med halm utomhus.

Sterilteknik:

En av de viktigaste sakerna att lära sig när man odlar svamp, är att arbeta med sterila substrat och steril utrustning. Det är otroligt enkelt att råka kontaminera sin odling när man till exempel sträcker sig efter en mycelspruta och för en sekund  bara råka föra en arm över en öppen påse med nysteriliserade vetekärnor, en liten mögelspor, jästsvamp eller en bakterie som fanns på armen trillar ner i påsen och efter några dagar har det börjat växa oönskade saker i svampodlingen.  Man måste hela tiden tänka på att inte föra armar, fingrar eller andra saker över öppna behållare, petriskålar eller odlingspåsar som är steriliserade. Man måste sterilisera skalpeller och knivar före och mellan varje gång man tex flyttar mycel mellan olika petriskålar och burkar.   

Den vanligaste orsaken till att man får kontaminerade odlingar är en så enkel sak som att tryckkokaren inte står i ett sterilt utrymme när den svalnar.  När en tryckkokare svalnar och trycket på insidan försvinner kommer luft att sugas in i tryckkokaren och eftersom att luften är full av olika mögelsporer och mikroorganismer så kommer dessa att sugas in i tryckkokaren och dina nysteriliserade substrat är redan här kontaminerade.  Tryckkokaren SKA svalna i ett sterilt utrymme för att få ett garanterat sterilt substrat. Placera därför tryckkokaren innan den har släppt trycket, framför flowhood eller inuti dragskåp/SAB för att svalna. 

Olika typer av substrat:

Bulksubstrat

Detta substrat används för att förse mycelet med rätt näringsämnen, vatten och konsistens för att få mycelet att sätta frukt. Detta substrat är det sista som används i svampodlingen. Beroende på vad för typ av svamp man odlar behöver man olika typer av bulksubstrat. För ostronskivling fungerar det att använda massvis med olika material, till exempel halm som är hackad i småbitar, eller pellets av halm som används för att strö hästboxar med. Det fungerar till och med att odla ostronskivling i gammalt tidningspapper eller en toarulle, till och med en gammal bok.  Dock ska man tänka på att inte använda ett substrat som innehåller giftiga ämnen som tex bläck om man har tänkt att äta svampen då svampens mycel kan ta upp giftiga ämnen från substratet det växer i.  Det vanligaste bulksubstratet för det flesta vednedbrytande svampsorter är en blandning av sågspån ifrån lövträd och vetekli. Man blandar sågspån, med 10 till 15 % vetekli av sågspånets torra vikt. Sedan tillsätts vatten så att slutblandingen har en vatten % om cika 45%. man kan enkelt avgöra ifall det är för mycket eller för lite vatten i substratet genom att klämma substrat i handen.  Man ska kunna pressa ut vatten ut spånblandningen med hjälp av fingertopparna men om man tar en full knytnäve med substrat i handen ska man inte kunna pressa ut en droppe. När bulksubstratet är färdigblandat och packat i påsar måste det steriliseras.

Ostronskivling och bulksubstrat

 Vill man odla endast ostronskivling är det enklare alternativet att använda halmpellets, dessa kan man blanda direkt i en odlingspåse med cirka 5% grainspawn.(150gram till ett 3 kilos block) När halmpellets tillverkas bildas det mycket värme och pelletsen blir i princip pastöriserade av processen. Och eftersom att ostronskivling växer så fort och har ett jättestarkt immunförsvar hinner mycelet att etablera sig i halmen före andra mikroorganismer.  Till ett kilo halmpellets tillsätt cirka  1,8 liter vatten och cirka 150 till 200 gram grainspawn.  Påsen försluts med hjälp av ett buntband och sedan skakas innehållet runt tills allt i påsen har blandats väl. Sedan är det bara vänta en till två veckor innan mycelet är redo att sätta frukt. När påsens innehåll är 100% koloniserat av mycel kan man skära ett kryss i påsen och spreja ytan med vatten. Inom några dagar kommer svamp att börja växa där du gjort krysset. Det är viktigt att se till att ytan där du har gjort krysset inte torkar ut, man får spreja ytan med vatten 3  till 4 gånger per dag om man inte använder en fruktkammare.

Ympa:

vänta på Kolonisering:

Skär kryss i påsen:

Säd

Mycel odlat på säd brukar ofta kallas för grainspawn. Detta används för att ympa bulksubstrat med och det är ett perfekt substrat för ändamålet eftersom att varje sädkorn blir en tillväxtpunkt i bulksubstratet. I en påse med till exempel 1 kg vete finns det tusentals med vetekärnor och när dessa är koloniserade med mycel, och de används för att ympa ett bulksubstrat, kommer varje enskild kärna bli en punkt där mycelet börjar att växa. Med detta sätt att ympa får man en väldigt snabb tillväxt av mycelet och man minimerar chansen att något annat, tex grönmögel hinner etablera sig i substratet innan mycelet börjar att gro.

Flytande näringlösning:

Detta substrat används ofta för att expandera en isolerad kultur. Om man exempelvis har isolerat en specifik del av en mycelkultur i en petriskål kan man använda flytande näringslösning för att enkelt expandera mycelet. I den flytande näringslösningen kan mycelet växa åt alla håll och man kan sedan använda det flytande mycelet för att enkelt ympa andra substrat som till exempel steriliserade vetekärnor. Mycelet kan sugas upp i en spruta med en kanyl och denna process är relativt enkel att göra utan att råka kontaminera odlingen med oönskade mikroorganismer. Eftersom att mycelet i den flytande näringslösningen är väldigt lätt att fördela i mindre bitar får man även en väldigt snabb tillväxt i det substrat som man ympar i. Det är dock viktigt att tänka på att det är svårt att identifiera kontamineringar i en flytande näringslösning, därför är det viktigt att man ofta kontrollerar sina flytande kulturer för kontamineringar i en petriskål. Flytande mycel är ofta relativt billigt att köpa av svampodlare och dessa är med största sannolikhet helt sterila och innehåller en stark kultur.  Flytande mycel brukar säljas i sprutor om 10-20ml, dessa sprutor kan man enkelt ympa i en egen flytande näringslösning och få ut upp till 50 gånger så mycket.

Maltextraktagar:

Detta substrat använder man i petriskålar för att få ett tvådimensionellt utrymme där mycelet kan  växa. I petriskålen kan mycelet endast kan växa åt sidorna och detta är fördelaktigt av flera anledningar, det är perfekt när man vill isolera en kultur ifrån exempelvis ett sporavtryck. Då kan man med enkelhet se olika drag hos mycelet och välja specifika delar som man vill odla vidare på. Man kan även enkelt identifiera kontamineringar och därmed lätt rädda en kontaminerad kultur genom att flytta rent mycel till en ny petriskål. Detta substrat används också till att kontrollera flytande mycel för kontamineringar. Det kan användas till att klona en svamp och att isolera en kultur ifrån till exempel ett sporavtryck. 

Klona en svamp:

För att klona en svamp krävs det att du har följande utrustning:

1. Dragskåp eller alternativt en SAB (still air box) 

2. Sprit lampa eller gasolbrännare av mindre modell för att sterilisera skalpell.

3. Skalpell eller mindre kniv i rostfritt stål.

4. Petriskålar med agarnäring.

5. Valfri svamp att klona.

6. Ytdesinfektions medel.

7. Engångshandskar.

Börja arbetet i följande ordning:

1. Om en still air box används, så börja med att göra rent lådan noggrant med rengöringsmedel, samt ytan som du kommer att arbeta på.

2. Ställ sedan in ovan listad utrustning i lådan. Det kan vara bra att vänta 10-15 minuter innan arbetet påbörjas  för att säkerställa att eventuella kontamineringar  som finns i luften på insidan av lådan har lagt sig.  När  10-15 minuter har gått rengör du alla ytor en sista gång med alkoholbaserad ytdesinfektionsmedel.

3. Placera ut petriskålen, skalpellen, spritlampa eller gasolbrännare och svampen som ska klonas så att du lätt kan komma åt alla när arbetet påbörjas.

4. Sterilisera skalpellen genom att hålla bladet i eldslågan tills bladet är glödande rött. Lägg skalpellen åt sidan medans du med händerna delar svampen på mitten, svampen dras enkelt i 2 delar om man delar den längst med fibrerna.

 5.Plocka sedan upp den nysteriliserade skalpellen och skär ut en liten bit vävnad 5x5mm ifrån insidan av svampen stam, och placera denna mitt i petriskålen med agarnäring.  Försök att inte nudda svampens utsida med skalpellen för där kan det finnas oönskade organismer som du inte vill ha i petriskålen, tex mögelsporer eller bakterier och andra mikroorganismer som också trivs väldigt bra i agarnäringen. 

6. Förslut petriskålen med parafilm eller smörgåsfolie och vänta på att din klon ska börja växa!

Det kan ta ett par dagar innan det börjar hända något i petriskålen, men efter en vecka brukar det hunnit växa tillräckligt mycket för att expandera mycelet på ett annat näringsmedia. Ibland händer det att en mögelspor har landat i petriskålen och börjat växa. I detta fall kan man enkelt flytta en bit av mycel till en ny petriskål. 

Flytande mycel:

Flytande mycel kan med enkelhet användas av både proffs och hemma odlare och är relativt enkelt att tillverka.:

Tillverka flytande mycel:

För att tillverka flytande mycel behövs det en del utrustning: 

1. Tryckkokare som kan komma upp i 121 grader c (15psi / 1,5 bar)

2. Utrymme att arbeta sterilt – SAB eller dragskåp

3. Glasburkar valfri storlek med lock utrustade med sprutfilter / Injektionsport

4. Glaskula för omrörning av mycelkulturen 

5. Spraymalt 

6. Aluminium folie

7. Mycelkultur.

1. Börja med att rengöra glasburkarna och lägg en liten glaskula i varje burk. (Glaskulan används för att bryta isär mycelet i lösningen under tiden som mycelet växer).

2. Fyll glasburkarna med vatten och tillsätt cirka ett kryddmått spraymalt i varje burk.  Blanda vattnet med spraymalten så att allt pulver löser sig i vattnet.

3. Sätt på locken på burkarna utan att dra åt dem, täck sedan burkarna med aluminiumfolie. (Folien hjälper till att skydda burkarna mot kontamineringar när burkarna flyttas ur tryckkokaren.)

4. Sterilisera burkarna i cirka 30 minuter i tryckkokaren på 121grader (15psi/1,5bar)

5. Låt tryckkokaren svalna i SAB eller i dragskåp.

6. Ympa dina flytande näringslösningar med mycel ifrån en petriskål, eller med en flytande kultur. Om du använder mycel ifrån en petriskål försök att inte ta en för stor bit av agarnäringen ifrån petriskålen, en liten bit på cirka 5x5 mm räcker.

7.Placera burkarna i ett utrymme där det kan får växa. Det viktigaste är att det inte är för kallt, en temperatur på 20-25 grader är perfekt. Rör om i burken varannan dag genom att försiktigt röra burken i en cirkel rörelse så att kulan i burken bryter isär mycelet. När det mesta av näringslösningen är full av mycel är den redo att användas. Glöm inte att kontrollera ditt flytande mycel i en petriskål efter kontamineringar innan du använder mycelet i något annat substrat. 

Grain spawn

Grain spawn är mycel odlat på någon form av säd. Vetekärnor är det som vi på Skymnäs Svamp använder. Havre, råg, korn och popcorn går också utmärkt att använda, dock behöver popcorn kokas för att uppnå rätt vatten % Havre råg och korn går att förbereda på samma sätt som vetekärnorna.

För att göra eget grainspawn krävs det att du har en del utrustning.

1. Tryckkokare.

2. Utrymme att arbeta sterilt: still air box eller dragskåp.

3. Odlingspåsar eller glasburkar med lock som har filterhål.

4. Hink att tvätta och blötlägga kärnorna i.

5. Mycel

En tryckkokare som kan komma upp i 121 grader c. (15 psi /1,5bar tryck) är nödvändig för att sterilisera kärnorna ordentligt. Det krävs att substratet som mycelet odlas på är helt sterilt eftersom att substratet är en perfekt miljö för oönskade mikroorganismer att växa i, tex mögel och bakterier. 

Utöver en tryckkokare behövs ett utrymme att arbeta sterilt i när vetekärnorna ska ympas. Till detta kan en Still air box användas. 

Du behöver även odlingspåsar som är avsedda för svampodling eller glasburkar med filter i locken där mycelet kan få växa och få tillräckligt med syre under tillväxten.

 En hink att skölja och blötlägga vetekärnorna med är även nödvändig. 

Självklart behövs även mycel att ympa vetekärnorna med. Till detta är flytande mycel perfekt att använda eftersom det är otroligt enkelt att ympa med. Man kan även använda färdig grain spawn eller mycel som är odlat i petriskålar. Det går även att ympa sporer direkt in i vetekärnorna med hjälp av en sporspruta, men detta sätt kommer troligtvis ha väldigt liten chans att lyckas eftersom att det inte är helt lätt att göra ett helt sterilt sporavtryck.

Förberedning av vetekärnor:

1. Börja med att lägga vetekärnorna i en hink som är minst dubbelt så stor som mängden säd som är tänkt att användas.

2. Tvätta vetekärnorna noggrant med vatten, fyll hinken med säd tills vetekärnorna är täckta med vatten, vispa runt innehållet med händerna och skölj av vattnet tills att vattnet inte längre är grumligt. Beroende på vart vetet är köpt kommer det finnas bös och kärnor som flyter på ytan, dessa avlägsnas ifrån resten av vetet genom att skölja bort dem med vattnet i hinken. Det som flyter på ytan kommer inte att ge särskilt mycket näring till mycelet och är bäst att avlägsna för bästa resultat.

3. När vetet är tvättat och rensat från flytande bitar så fylls hinken med vatten. Fyll med minst dubbelt så mycket vatten som vete. Kärnorna kommer att expandera med vattnet så det är bättre att ta för mycket än för lite vatten.

4. Låt vetekärnorna stå i vattnet i rumstemperatur i 3 dygn. Efter ungefär ett dygn så kommer vetekärnorna att börja jäsa i vattnet och eventuella mögelsporer och bakterier som finns där i kommer att gro. Detta är vad vi vill åt. En mögelspor kan överleva mycket högre temperaturer än vad mögel som börjat växa kan göra. Så att låta vetekärnorna få rätt vatten % genom att blötlägga dem i en lägre tid är även fördelaktigt för steriliseringsprocessen.   Efter 3 dygn så kommer vetekärnona ha absorberat perfekt mängd vatten för att odla mycel. Om du tar upp en vetekärna och klämmer den mellan fingrarna ska insidan av vetekärnan vara mjukt och vitt.

5. Sila av vetekärnorna i cirka 30-60 minuter, det viktigaste är att man inte får med för mycket vatten i påsarna/glasburkarna.  Du kan tänka att det inte ska bildas pölar med vatten i påsen eller glasburken, utan vetekärnorna ska se fuktiga ut utan att bilda pölar med vatten på botten. Silar du kärnorna i 30 minuterkommer det mesta av överskottet försvinna.

6. Packa  burkarna/påsarna med vetekärnor. Om du använder glasburkar ska dessa fyllas max 2/3 delar av burkens höjd. Annars kommer det vara väldigt svårt att bryta isär mycelet när det är dags att använda ditt grain spawn. 

7. Sterilisera vetekärnorna i en tryckkokare.  För att sterilisera innehållet krävs det att vetekärnorna kommer upp i minst 121 grader c. Och denna temperatur ska hållas i minst 90 minuter. Det är också viktigt att tänka på att en stor tryckkokare som är fullpackad behöver mycket längre tid. Även om tryckkokaren har kommit upp i 121 grader så kommer innehåller i mitten vara kallare. En tryckkokare som rymmer 20 liter kan packas med cirka 10 kilo vetekärnor som är packade i odlingspåsar. Med denna vikt så ska tryckkokaren köras i minst 2,5 timmar på 121 grader. (timer ska startas när tryckkokaren kommit upp i 121grader c (15 psi/1,5 bar)

Det är även viktigt att tänka på att efter steriliseringsprocessen placera tryckkokaren i ett utrymme som har steril luft. Till exempel i din SAB - still air box  eller i ett dragskåp. När tryckkokaren svalnar så kommer den att släppa sitt tryck och när detta händer så suger tryckkokaren in luft ifrån rummet den står i och dina nysteriliserad vetekärnor är med största sannolikhet kontaminerade med grönmögelsporer.  Därför placerar du tryckkokaren i en låda där insidan kan sprejas med desinfektionsmedel.

8. Ympa vetekärnorna med mycel.

Tillverka dina Egna Petriskålar! 

 Att tillverka sina egna petrskåla med maltextraktagar är en stor fördel om man experimenterar mycket, då det är väldigt dyrt att köpa färdigtillverkade petriskålar. Har man en tryckkokare och en SAB eller ett dragskåp så är det väldigt enkelt med några få ingredienser att fylla sina egna skålar.

Till receptet behövs följande utrustning:

• tryckkokare som kan komma upp i 15 psi/1,5 bar

   

• burk/flaska att blanda agarmalten i. Erlenmyerkolv är att föredra, då de är enkla att hälla ifrån, men en vanlig glasflaska med smal hals fungerar även utmärkt.

   

• SAB eller dragskåp

   

• Sterilförpackade petriskålar

   

• parafilm eller petriskålstejp. Alternativt plastfolie.

Följande ingredienser behövs för cirka 40 petriskålar: 

• 15g AgarAgar

   

• 30g Maltextrakt

   

• 5g Pepton eller alternativt 2 till 3g näringsjäst. (det går även att endast använda agaragar och maltextrakt, dock kommer mycelet inte växa lika bra.

   

• 1 liter Vatten

Börja arbetsmomenten i följande ordning:

1. Förbered tryckkokaren med vatten.

2. Fyll  din erlenmyerkolv/flaska med 1 liter vatten. 

3. Väg sedan upp alla torringredienser i ett dl mått.

4. Häll över blandingen i vattnet och skaka om ordentligt så det inte finns några klumpar i blandningen.

5. Sterilisera blandingen i tryckkokaren, 15 minuter på 15psi.

6. Medans tryckkokaren steriliserar gör rent din SAB /dragskåp och förbered dina sterilförpackade petriskålar. Placera petriskålarna i SAB / dragskåp och placera dem i högar med 10 st petriskålar i varje hög.

7. Låt tryckkokaren svalna i cirka 1 timme innan du häller upp agarnäringen i petriskålarna.

8. Fyll petriskålarna med agarnäring, när du har fyllt 20 stycken stapla alla på varandra och sätt tillbaka plasten över de varma petriskålarna. Detta motverkar att det bildas kondens på ovansidan av petriskålarna.

9. Fyll 2 stycken burkar med kokhett vatten som placerar på toppen av varje hög med 20 petriskålar. Värmen från burkarna med vatten kommer att göra så att vattnet inte kan kondensera på locken.

10.Vänta ett par till tre timmar tills näringen har stelnat innan petriskålarna försluts med Parafilm eller plastfolie. 

Förbered alla ingredienser:

Blanda ordentligt så inga klumpar finns kvar i lösningen, om du använder en Erlenmyerkolv till 1 liter lösning dela helst upp lösningen i 2 behållare, annars kan lösningen koka över i tryckkokaren.

Sterilisera i 15minuter / 15psi.

När skålarna fyllda placera Erlenmyerkolv / burk med kokhett vatten på topp för att motverka kondens i locken. Se Instragram för video på hur man enkelt kan fylla skålarna med lösningen.